Nu har jag bara några dagar kvar på äldreboendet där jag har haft praktik och det är många av de äldre som jag kommer att sakna.
Men just nu verkar jag vara drabbad av otur. Jag är förkyld - snorar, nyser och hostar - och till på köpet försov jag mig i morse. Då jag kände mig jätte konstig i kroppen, kände jag ingen lust att hasta mig iväg utan skippade det och ringde och meddelade att jag var förkyld.
Den som svarade upprepade det jag sagt som en fråga och då jag försökte förklara att jag ville vara hemma och sköta om kroppen innan det kan slå ut och bli något allvarligt och att det kanske är bra, avbröt hon mig med ett hastigt "det är bra". Sedan sade vi hastigt hejdå och lade på.
Frågan är om jag ska gå imorgon. Jag vet inte - känner mig inte särskilt motiverad... Speciellt inte när Helen bara ska på möte i morgon mellan 14-16 och jag måste gå med någon annan, för då kan det bli så att jag bara står där, lost och obehövd, utan att någon vill ta hand om mig eller vet vad de ska göra med mig. Men vi får se, mamma tjatar på mig att jag måste gå dessa sista dagar och jag vet om det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar